Hudbristingar, varför händer det och vad kan man göra åt det?

Det som normalt kallas hudbristningar visar sig som tunna streck i huden. Strecken eller strimmorna är ofta ljusare eller lila / rödaktiga. Men hur många har dem, varför får man dem samt går de att ta bort? Det finns mycket fakta om hudbristningar på nätet. Sidor som Umo.se, hudbristningar.com, 177.se samt netdoktor.se beskriver vad de är samt lite om hur man ta bort dem. Med hjälp av insamlad fakta kombinerat med det jag redan kan jag ge en översiktlig bild om fenomenet. Hudbristningar bildas när det mellersta hudlagret sträcks ut för mycket. När huden sträcks ut mer än vad den tål bildas det små blödningar och inflammation. Blödningarna tillsammans med inflammationen skapar rödlila strimmor eller streck på huden. Detta kallas för nybildade bristningar.

Allt eftersom huden läker förändras utseende på bristningarna. När blödningarna och inflammationen läker bildas det ärrvävnad, och de rödlila strecken blir allt ljusare. När läkningen är helt klar antar de en ton som oftast är ett par nyanser ljusare än den omgivande huden.

Likt allt som har med kroppen att göra skiljer sig det mycket mellan person still person hur lätt det är att få hudbristningar samt hur väl de syns. Om kroppen har god läkeförmåga och elasticitet är betydligt svårare att få hudbristningar.

Det är väldigt många personer som har hudbristningar. Man kan få dem i samband med graviditet och när man växer i puberteten. De grupper som oftast får hudbristningar är gravida kvinnor och ungdomar i puberteten samt tonåren. Mer än tre fjärdelar av alla kvinnor får bristningar på magen. Ungdomar i tonåren och puberteten kan få hudbristningar i samband med att de växer snabbt. Personer som genomgår snabb viktökning kan även få bristningar när huden inte hänger med. De vanligaste plasterna på kroppen där man får hudbristningar är mage, lår, bröst samt rumpan.

Även kroppsbyggare kan få hudbristningar. Om du snabbt ökar i volym i samband med träning kan huden töjas ut mycket och bristningar uppträda. De syns ofta på överarmar samt axlar.

Bristningar som bildas tidigt i livet som exempelvis i samband med puberteten försvinner oftast inom ett par år. Kroppen läkeförmåga är mycket god i tidigt i livet och läker ofta snabbt ut eventuella hudbristningar. I de flesta fall försvinner de helt, men även om de inte försvinner syns de väldigt lite. Om du har fått hudbristningar senare i livet kommer de troligen att vara mer synliga.

För de flesta är inte hudbristningar ett särskilt stort problem, men det finns ett par metoder att reducera synligheten eller ta bort dem helt. Trots att metoderna kan ge mycket bra resultat finns det ingen metod som kan garantera att de försvinner helt. Den enklaste och billigaste metoden är krämer och salvor. De kan under rätt förutsättningar ge utmärkta resultat. Kräm /salva fungerar bäst mot nya hudbristningar som fortfarande har en röd eller lila ton. Salvor och krämer är den skonsammaste metoden och är snäll mot huden, men anses vara mindre effektiv än andra metoder som kemisk peeling eller laserkirurgi. De två sistnämnda metoderna är bättre för att åtgärda äldre bristningar.

29 nov 2014